Publicerad den Lämna en kommentar

Persilja

Bladpersilja är en mångsidig kryddväxt med distinkt smak. Det finns två sorters bladpersilja, den slätbladiga och den krusbladiga, och vi odlar båda. Den slätbladiga har något starkare smak än den krusbladiga, och båda är mycket vitaminrika. Bland annat innehåller de mycket järn! Persilja är tvåårig och blommar sommaren år två.

Vi använder mycket persilja i vår matlagning. En favoritsås hos oss är Chimichurri, en argentinsk örtsås (ursprung osäkert) som framförallt passar till lamm, men gör sig bra till de flesta grillrätter. Det finns otaliga recept men detta är en variant:

Chimichurri

  • 1 dl persilja
  • 2 vitlöksklyftor
  • 1 tsk chiliflakes
  • 4 msk olivolja
  • 2 msk rödvinsvinäger

Lägg alltihop i en mixer eller hacka fint och rör ihop. Det ska inte vara en slät massa utan gärna ha lite textur. Ställ gärna kallt en stund innan servering för mer smak.

Persilja är väldigt tacksam att frysa in när det blir för mycket skörd. Vi hackar och fryser in i glasburkar. Bara att ta fram under vintern och våren sedan och använda den mängd vi behöver.

Örtsmör

Örtsmör är en annat tips för många kryddor. Hacka persiljan och pressa ev vitlök och blanda med smör. Forma gärna till en korv och rulla in i en folie för att få en bra form att skära av. In i kylen några tippar och vips har man supergott smör till lagad mat eller att bre på macka.

Som sagt, persiljan är både god och nyttig. Njut av den till grillat i sommar!
Hoppas det smakar!

Publicerad den Lämna en kommentar

”Cirkulär odling”

Cirkulär odling må vara lite eget hitte på-uttryck kanske, men vad jag menar är att sträva efter att allt på gården cirkuleras inom gården. Men även att tänka på var produkten kommer ifrån och vad den innehåller, att den kan användas om och om igen, och även fundera över vad som händer med den när den inte går att använda längre.

Tex jord! Har du tillgång till någon form av gödsel (bokashi, kökskompost, höns, hästar…) och någon form av jordförbättrare (löv, trädgårds”bös”…) och befintlig jord (från vilken trädgård, odlingslott eller gammal kruka som helst) så kan du göra din egen jord! Gödseln ger näring, den befintliga jorden innehåller mineraler och jordförbättringsmaterialet ger struktur. På det sättet sparar du pengar, slipper alla dessa tråkiga plastpåsar man ska köra till återvinningen och slipper göra av med massa torv.

Vill du ha riktigt bra recept på egna jordar så rekommenderar jag starkt att gå in och läsa Lena Israelssons inlägg här: Min jordverkstad.

Jag fick en riktig aha-upplevelse när jag fattade att jag inte kommer behöva köpa in tonvis med gödsel och annat till våra odlingar varje år, utan faktiskt kan ”mata” alla våra grönsaker och blommor med sånt vi redan har på gården eller i dess närhet. Vi har egna höns som går på strö och spån (gödsel + jordförbättrare”), vi har också tillgång till grannens hästgödsel, så vi har det säkert extra lyxigt, men även när vi bodde i Sollentuna utanför Stockholm hade vi både egna höns och möjlighet att hämta hästgödsel från en hästgård utanför stan. Spånen hos hönsen kommer från det egna snickeriet, där det mest är virke från egna skogen eller återbrukade möbler som sågas.

Självklart finns det ibland en gräns för vad man kan skapa själv, tex köper vi ekologiskt foder till hönsen. Vi köper även in såjord i år, då denna är lite mer komplex att sätta ihop själv. Men på sikt hoppas jag kunna få till även det från den egna gården.

Jag ska dela mer tankar på samma tema vid tillfälle, då ämnet intresserar mig väldigt 🙂 Hoppas det är till nytta även för dig!

Må väl! /Ellen